Så blev aktiestinsen rik

  • Välkommen till nya (moderna) Prat om pengar! Alla åsikter är välkomna och alla typer av investeringar.

    Som gäst kan du både posta nya trådar och svar, utan att behöva registrera dig.

Återställt

Medlem
2 April 2019
33
0
6
Klipp från nätet. Jag har justerat språket något.

Strategin är enkel: Köp högavkastande aktier. De pengar som kommer in på depån, återinvesteras.

------------------

Jag har tidigare skrivit om aktiestinsen och berättat mer om hur han blev rik men här kommer en snabbversion:

Anledningen till att han kallas för aktiestinsen är att han har jobbat för SJ under nästan hela sitt liv. När Lennart Israelssson började jobba för dem 1940 så tjänade han 180 kr i månaden. Vid pensionen 1980 så låg slutligen månadslönen på 5 400 kr.

De första aktierna köptes 1946. Då hade han lyckats skrapa ihop 600 kronor.

Med tanke på hur lite Lennart Israelsson tjänat under hela sitt liv så fanns ingen utrymme för att regelbundet investera delar av lönen i aktier. Inkomsterna gick åt till levnadsomkostnader.

Lennart Israelsson insåg att han inte hade råd att köpa nya aktier, därför köpte han endast aktier som gav en hög utdelning. Varje gång aktiestinsen erhöll utdelning så investerade han i nya högavkastande aktier. Pengarna till detta kom från direktavkastningen. Själv uttrycker han det som så att han fick "gratis aktier". I dag är Lennart Israelsson förmögenhet ca 130 miljoner kronor.

Detta är något som jag nog kommer att lägga in som en del av mitt vanliga månadssparande. Vad tror ni om detta?
 

Återställt

Medlem
2 April 2019
33
0
6
När historiker värderar information talar dom bland annat om vilken tendens en källa har. Är källan exempelvis en person som talar om sig själv, eller händelser som de själva tagit del i, finns en stor risk för medvetna och omedvetna tillrättalägganden som i regel alltid förskönar den egna personen. Vid sidan av tendensen i källan talar man även om "samtidskriterium", vilket i stort bygger på tanken att ju närmare (i tiden) en händelse du rådgör källan - desto mer sannolik/korrekt kommer redogörelsen vara. Människor glömmer betydligt mer än de är medvetna om, vare sig du eller jag är ett undantag i det avseendet. Kombinerar man dessa två källkritiska kriterier, det vill säga att en person talar om sig själv för väldigt länge sedan, är risken mycket stor att mycket är "tillrättalagt".

Personligen tilltalas jag av, och följer själv i mångt och mycket, den strategi Lennart Israelsson de senaste åren säger sig ha nyttjat sig av hela livet. Problemet är att det inte är riktigt sant.

Tidningen Aktiespararen intervjuar Lennart våren 1977 (Aktiespararen # 2, 1977 sid 37). I intervjun berättar Lennart att aktier varit hans intresse de senaste 30 åren (sedan ca 1947, SM:s anm). Han berättar vidare att en grundregel i hans placeringar har alltid varit att köpa billiga aktier, det vill säga i kronor räknat. "Han köpte hellre 10 Volvo för 30 kr styck än en Stora Kopparberg för 300 kr. Det fanns gott om aktier kring 50-lappen på 50-talet. Det är därför LM och Volvo har så många aktieägare anser han. De betraktades på den tiden som den fattiges aktier. En god hjälp till dagens förmögenhet var de 20.000 kr*, som han lyckade få låna och placerade bla i LM och Volvo. På tio år växte de lånade pengarna till 200.000 kr." På frågan om vad som behövs för att göra pengar på aktier svarar Lennart: "en god portion tur, förutseende samt mod att hoppa av i tid. Det är aldrig fel att sälja och ta hem en vinst när man "känner" att aktien står på topp. Man kan ju sedan köpa tillbaka när aktien gått ner".

Lennart berättar att han för all del läser Aktiespararen och tar intryck av aktietipsen under namnet "Vad ska jag köpa idag?" men menar att hans grundfilosofi - att köpa aktier som står lågt i kronor räknat - ännu ligger fast. Medlemskapet i Aktiespararna är Lennart nöjd med, han anser sig med god marginal ha tjänat in kostnaden för det med goda aktietips. Däremot anser han "inte att Aktiespararna ska lägga sig i företagens skötsel. Det är vi inte utbildade på. Vi är ju småsparare, inte företagsledare." Är han missnöjd så uppger han istället att man ska sälja och köpa något annat.

Jag konstaterar att Lennart idag handlat med aktier i ca 61 år, varav 30 med en helt annan strategi än den han idag själv menar att han använt sig av hela livet. Han lånar rätt friskt med pengar med tanke på sin inkomst och investerar i "billiga" aktier i absoluta tal sett - och säljer när han "känner" att aktierna står på topp (något oklart hur han känner det).


* 20.000 kr år 1947 motsvarar ca 412.000 kr i dagens pengavärde, 20.000 kr år 1977 motsvarar ca 78.000 kr i dagens pengavärde.
 

Återställt

Medlem
2 April 2019
33
0
6
Tack för ditt inlägg , Lite chockerande att se sättet Stinses valde aktier på första 30 åren gentemot det han säger nu, totala motsatser.

Har han valt att glömma/förtränga de 30 första årens strategi på riktigt eller är det något han inte vill ta upp igen i media?

Oavsett är det intressant : Hur vet man att man minns sina händelser rätt , att källan stämmer ?
Mycket av besluten som tas nu bygger på tidigare erfarenheter som kanske är 'förskönade' eller tillrättalagda för att gynna ett beslut man 'vill/känner för att' ta nu men som kanske inte är det bästa ?
 

Återställt

Medlem
2 April 2019
33
0
6
Intressant att se att även stinsen är en vanlig amatör
:)


Att köpa aktier med lågt nominellt värde låter ju inte så förtroendeingivande. Men kan det ligga något i det ändå?

Kan det vara så att storleken på börsposter har ändrats sedan dess? Var det så att aktiers nominella värde kan ha varit ett hinder för handel om det var högt?

Såg nu senast att en börspost för HM var 25 st vilket ger en börspost på ca 9000 SEK. Jag har för mig det var 50 st förut.

Aktier som splittar brukar ju ofta gå upp tycker jag det verkar.

Det nominella värdet skall ju inte påverka värdestegringen på aktien, jag tror mig veta det, så varför har så många resonerat så genom åren?



Upp
 

Återställt

Medlem
2 April 2019
33
0
6
Hur vet man att man minns sina händelser rätt , att källan stämmer ?
Spontant, det vet du aldrig. Det är därför historiker i regel talar om mer eller mindre sannolika teorier och inte "fakta".

Vill du för egen del bevara din version av sanningen gör du bäst i att skriva dagbok, skriv då om en händelse så fort du bara kan efter att den har hänt och ta inte för givet att du kommer ihåg minsta detalj av händelsen när du läser det igen om 30 år, skriv verkligen ALLT du kan komma på. På detta sätt bevarar du på ett bra sätt din verion av en händelse. Som en källa för någon annan än dig är dock redogörelsen ändå problematisk, och detta av flera skäl:

1) Hur detaljerad redogörelsen än är, och trots att det saknas andra (bekräftande) redogörelser från andra källor, så är det trots allt aldrig mer än din verison av en händelse.

2) Var det meningen att någon annan skulle läsa redogörelsen? Framstående personer som skriver dagbok skriver i allmänhet för att materialet en dag ska publiceras - det påverkar självklart hur de formulerar sig redan när dom skriver.

3) Det faktum att någon annan får läsa din högst personliga redogörelse som du inte hade för avsikt att visa för någon annan behöver inte säga så mycket, frågan är ju snarast vilka andra personliga redogörelser som du rensat bort. Du har ju läst igenom redogörelsen och gjort bedömningen att du kan visa den för en allmänhet - det har självklart stor betydelse.
 

Återställt

Medlem
2 April 2019
33
0
6
Att köpa aktier med lågt nominellt värde låter ju inte så förtroendeingivande. Men kan det ligga något i det ändå?
Upp
På finansmarknaden är det ju så att om alla tror att X ska hända med tex aktiekurser så händer troligen X. Vad gäller handel med aktier med låg kurs i absoluta tal skulle jag säga att det kanske är rationellt om man spekulerar i en viss uppgång och aktien kostar 2 öre, detta eftersom aktien då bara kan stiga i ett intervall om 50% (nästa steg blir 33%). Ett annat alternativ är ju om alla investerare resonerar som Lennart, men som jag ser det skulle det bara göra att kursen i de aktier lägger sig på en lite högre nivå än alla andra aktier så länge tillräckligt många tror på detta system - det förklarar alltså inte någon långsiktig bättre avkastning. De som är tidiga med agerandet tjänar på det när övriga "kommer in", och de som är sena "ut" förlorar precis lika mycket - sålunda ett nollsummespel.

Börsposter har historiskt justerats årligen utefter basbeloppet, nivån skiljde sig mellan de olika listorna. Hur det är idag vet jag inte.

Aktier som splittar brukar ju ofta gå upp tycker jag det verkar.
Upp
Det spelar ingen roll hur många gånger jag skulle se det tror jag - jag skulle aldrig agera utifrån den observationen eftersom det i mina ögon är alltför irrationellt för att bygga en strategi på...
:wink: